Gå direkt till innehåll
Så räddar Fredriksdal våra utrotningshotade växter

Nyhet -

Så räddar Fredriksdal våra utrotningshotade växter

Vad har en smörblomma från Fleninge, en nejlika från Ystad och ett ogräs från Sjöbo gemensamt? Alla har räddats undan utrotning tack vare Fredriksdals arbete. ”Till syvende och sist handlar det om vår egen överlevnad”, säger ekolog Jakob Sandberg.

Det såg ganska kört ut för åkerogräset korndådra. Från att på 1970-talet ha funnits på 100 platser minskade rapssläktingen kraftigt för att 2016 försvinna helt från Skåne.

– Men 2017 dök den upp igen på två platser eftersom frön hade överlevt i jorden. Jag bevakade så att bönderna inte skördade spannmålet innan den var mogen. Vi fick tag i några frön och i år har vi odlat fram två plantor. Vi vet inte om växten finns kvar i det vilda längre, men den ska absolut ut dit igen, säger Jakob Sandberg, ekolog på Fredriksdal museer och trädgårdar.

Idag återhämtar sig korndådra, åkerranunkel och andra hotade vilda växter på Fredriksdal, i väntan på att stärkta få återvända till naturen. Förhoppningen är att växterna ska föröka sig, kunna beskådas av besökarna på Fredriksdal och sedan spridas ut i det vilda.

– Det vi gör här ska vara ett komplement till att bevara i naturen. Man kan aldrig bevara naturen helt i odling, men vi kan ha en säkerhetskopia på arter som blivit riktigt sällsynta, säger Jakob Sandberg.

Praktnejlikan är en annan mycket hotad art som nu odlas på friluftsmuseet som också kan titulera sig botanisk trädgård.

– Den ska planteras ut i vägkanten vid möllan. Det verkar vara en bra växtplats där den också kan ses av våra besökare. Att visa växterna, så att fler känner till dem är en viktig del av bevarandet, säger Jakob Sandberg.

Vilda växter växer bäst i de förutsättningar de är anpassade till i naturen.

– Säg att en sällsynt växt bara finns på tre platser i Skåne. Det har kanske med tiden blivit dåliga platser för växten allihop. När vi odlat upp växten här kan vi sätta ut dem i olika miljöer här på Fredriksdal och lära oss mer om var den trivs bäst. Och i nästa steg, när vi sprider växten ut i naturen, kan vi välja lämpligare platser, säger Jakob Sandberg.

Under de senaste 100 åren har det skånska jordbruket förändrats i grunden. Idag importeras mycket av djurens foder och vår egen mat och det lantbruk som finns kvar trycks ihop på de mest näringsrika jordarna. Tidigare fick kreatur beta på magra marker som i skogarna. Höet bestod av ängarnas mångfald av vilda växter och då det transporterades på häst och vagn föll ängsfröer av och spriddes av vinden. De hundratals vilda växtarter som blomstrade under dessa förutsättningar riskerar snart bara bli ett minne blott, om inte samhället försöker vända trenden.

– Människans påverkan har genom åren förhöjt naturvärdena. Naturen blir faktiskt sämre om vi bara lämnar den nu, säger Jakob Sandberg.

De som besöker Fredriksdal får se lantraser som linderödssvin och vänekor, men också det småskaliga jordbruk som bedrevs i Skåne i många hundratals år. Det var i denna epok som de hotade växterna blomstrade och nu hoppas man att de ska trivas på Fredriksdal.

Är det så farligt om ett ogräs försvinner?

– De hotade växtarterna utgör livsmiljöer och ibland också föda åt insekter och många andra djur. De vilda bina är beroende av blommande vilda växter. Studier visar att bin producerar en tredjedel av vår mat. Till syvende och sist handlar det om vår egen överlevnad. Dessutom är många arters ekologiska funktioner i naturen ännu ganska okända, säger Jakob Sandberg.

En artrik natur sägs också vara bättre på att hantera möjliga framtida kraftiga förändringar i miljön, som klimatförändringarna.

– En artrik natur har mer anpassningsförmåga. Det är viktigt med både en mångfald i antalet arter och med mångfald inom en art, säger Jakob Sandberg.

När Jakob Sandberg ska hämta in en sällsynt växtart tar han, kollegor på Lunds botaniska trädgård samt på Länsstyrelsen i Skåne först ställning till hur sårbar växten är. Insamlandet får inte slå ut växten. Är växten fridlyst söker han dispens för insamlingen.

En växt som såtts i det vilda är åkerogräset åkerranunkel, en ettårig liten smörblomma.

– Den sådde vi ut hos en ekobonde utanför Lund. Två år senare finns den fortfarande där, så det är lovande, säger Jakob Sandberg.

När han planterar ut växter sker det i dialog med länsstyrelsen.

– Jag registrerar det även i Artportalen så att inte folk ska tro att någon spillt ut lite blomfrö på platsen. Det är också för att myndigheter och forskare i framtiden ska veta vad vi gjort, säger Jakob Sandberg.

Artportalen är en databas där den som vill kan logga in och rapportera observationer av växter, svampar och djur.

Trots att många växtarter hotas av människan är Jakob Sandberg hoppfull inför framtiden.

– Jag tror att vi kan hitta ett sätt att kombinera dagens jordbruk med bevarandet av de vilda växterna. Det handlar inte om att vi ska lämna naturen eller låta den vara. Naturen tål att användas om den används på rätt sätt, säger Jakob Sandberg, ekolog på Fredriksdal.

FAKTA

  • Projektet med att rädda hotade växtarter i Skåne är ett samarbete mellan Fredriksdal museer och trädgårdar, Länsstyrelsen i Skåne, Botaniska trädgården vid Lunds universitet och Lunds botaniska förening.
  • Om en växt finns kvar på två platser i det vilda, odlas individer från ena växtplatsen på Fredriksdal och individer från andra växtplatsen i Lund. På så vis kan mer av växtartens variation bevaras.
  • Skåne är Sveriges mest artrika landskap och har även flest unika arter. Men Skåne har också flest rödlistade arter. Rödlistan utkommer vart femte år och är en bedömning av hur stor risk Sveriges arter har för att utrotas. Hotade arter kan rödlistas som ”nära hotad”, ”sårbar”, ”starkt hotad” eller ”akut hotad” beroende på hur kritiskt läget är.
  • Ämnen

    Regioner

    Kontakter

    Presstjänsten

    Presstjänsten

    Presskontakt Helsingborgs stads presstjänst är bemannad vardagar klockan 8 - 17. 042-10 55 55