Lyckad insats: Nu klarar familjehemsplacerade barn skolan bättre

I Helsingborg klarar de familjehemsplacerade barnen numera sin skolgång bättre. Framgångsreceptet är ett nära samarbete mellan skola, elevhälsa och socialtjänst, som spridit sig till många andra kommuner.

Forskning har visat att familjehemsplacerade barn i Sverige i snitt klarar sin skolgång tre gånger sämre än genomsnittliga elever. Detta trots att det genomsnittliga familjehemsbarnet hade precis samma kognitiva förutsättningar som en genomsnittlig skolelev.

– Vi kände att vi var tvungna att försöka göra något, säger Gunilla Nilsson, sakkunnig på socialförvaltningen.

Staden satte ihop Skolfam, ett team bestående av en specialpedagog, en skolpsykolog och en socialsekreterare som skulle följa de familjehemsplacerade barnens skolgång. Barnen gjorde så stora framsteg att en psykolog som följde projektet knappt kunde tro på resultaten. 2018 var 94 procent av de familjehemsplacerade barnen i Helsingborgs stad behöriga till gymnasiet, jämfört med snittet för riket, 56 procent.

– Får barnen bara rätt hjälp tar de enorma kliv. Vi utgår från barnets förutsättningar och sedan får omgivningen anpassa sig, säger Gunilla Nilsson.

Tillsammans med barnets skola och familjehemmet kommer Skolfam fram till ett arbetssätt som passar barnet. Det kan handla om praktiska anpassningar som kortare arbetspass med fler korta pauser.

– Det är också viktigt att eleven får arbetsuppgifter som den säkert lyckas med. Familjehemsplacerade barn är ofta oerhört känsliga för att inte duga, säger specialpedagog Karin Klitte.

Därför bör skolan alltså ha rätt förväntningar och ställa rimliga krav.

Ett ämne där familjehemsplacerade barn generellt visat sig ha det svårare är matematik. Det visade sig att barn som bytt hem under uppväxten ofta inte drillats i den ”vardagsmatte” som andra barn gjort.

– Det kan handla om hur många stolar som står runt köksbordet och hur många deciliter mjöl som ska i degen, saker som vi inte tänker på som inlärning, utan bara gör, säger Monica Hallström.

Det är inte ovanligt att ett familjehemsplacerat barn tvingas byta familjehem och skola. Då följer Skolfam med och blir som en brygga mellan den gamla och den nya skolan.

– Vi kan hjälpa till genom att berätta vad som fungerat tidigare. ”Våra” barn har en helt annan ryggsäck med sig än andra barn. Den nya skolan har inte helheten och då kan det vara svårt att förstå varför ett barn gör som det gör, säger Monica Hallström.

– Vi känner till barnets styrkor och behov, säger Karin Klitte.

Under fem års tid hjälpte hon en elev, som hade det svårt i skolan och hade mycket stor frånvaro. Hon beskriver hur eleven, familjehemmet, skolan och hon själv slet för att få eleven på rätt köl.

– Nyligen gick eleven ut nian med betyg. Då känner man sig nöjd, glad och varm i hjärtat. Vi har fått strida för de här barnen, säger Gunilla Nilsson, sakkunnig på socialförvaltningen.

– Det är fantastiskt att se barnen lyckas och hur det bygger deras självkänsla, säger specialpedagog Karin Klitte.

Skolfam är numera permanent verksamhet inom Helsingborgs stad och har i nuläget 15 barn i kö.

– Alla som vill få hjälp av oss kan inte få det. Vi hade behövt vara ett team till, säger Gunilla Nilsson.

FAKTA

Skolfam

För mer information

Albanë Dushku: 070-257 07 02