Fredriksdals ansvar för det gröna kulturarvet ökar

Fredriksdal är idag ett klonarkiv för äldre sydsvenska fruktsorter och en del av Sveriges nationella genbank. Uppdraget går ut på att bevara fruktsorterna för framtiden och samtidigt vara en visningsträdgård. Under 2019 får Fredriksdal utökat ansvar och ska bevara rosor, perenner, blomsterlökar och köksväxter.

Kanske har du redan sett Flädieäpple, Tornpipping och Furstligt Taffelpäron i Fredriksdals fruktträdgård eller smakat och köpt dessa speciella fruktsorter på Mikaeli marknad? Idag är Fredriksdal ett lokalt klonarkiv för äldre sydsvenska fruktsorter och en del av den Nationella Genbanken i Sverige. Fredriksdals uppgift är att bevara fruktsorterna för framtiden och även fungera som en visningsträdgård. Under 2019 kommer Fredriksdals klonarkiv att utökas med blomsterlökar, rosor, perenner, köksväxter och kanske rent av någon krukväxt. Dessa växter är ett resultat av ett stort insamlingsarbete 2003-2010, då hela Sverige inventerades av Programmet för odlad mångfald, POM, som är knutet till Sveriges Lantbruksuniversitet. Intressanta sorter med lång odlingshistoria insamlades och provodlades under ett antal år. Efter att sorterna utvärderats, bevaras nu cirka 2200 sorter i den Nationella Genbanken på Alnarp. De mest attraktiva sorterna kommer att odlas och sedan kunna köpas i plantskolor och gardencenters, märkta som Grönt Kulturarv. Ett exempel som redan nu kan inhandlas är kronärtskockan ”Herrgårds” som Fredriksdal odlar idag, men som man nu också får bevarandeansvar för.

Nytillkomna i klonarkivet och bärare av historier
Många lökar sattes redan i höstats och kommer nu under våren och försommaren att blomma. Besökare kommer till exempel kunna se pärlhyacinter, scilla, narcisser, morgonstjärnor och engelska klockhyacinter. Under våren och hösten kommer också rosor, perenner och fleråriga köksväxter att planteras. Det är inte alla växter som planteras under 2019, klonarkivet kommer att fyllas på succesivt under ett antal år.

I ett sådant här arbetet är det inte endast själva växten i sig som är intressant utan lika mycket dess historia. Med varje växt följer en berättelse om vart den odlats, hur den odlats, och hur den har använts. Vissa sorter har till och med brev kopplade till växten, personliga berättelser som tillsammans blir en del av den unika växtens historia. Dessa växter och deras historier berättas sedan i ett antal böcker som ges ut av Programmet för odlad mångfald.

Varför ska lokala äldre sorters kulturväxter bevaras i ett klonarkiv på Fredriksdal?

– De bevarade växterna, mångfalden av sorter kan bli en genetisk resurs för framtiden. Stora klimatutmaningar väntar och idag vet ingen vilka växter som kommer att behövas och vad som överhuvudtaget kan odlas i framtiden. Växterna bidrar till att levandegöra och ge en bild av hur herrgården och de olika gårdarnas trädgårdar kan ha sett ut. På Fredriksdal finns unika odlingsmiljöer där växterna passar in i sitt kulturhistoriska sammanhang, vi har kunskapen för att bevara dem och besökarna får möjlighet att ta del av det gröna kulturarvet, säger Maria Nyman-Nilsson, landskapsarkitekt på Fredriksdal museer och trädgårdar.

I Fredriksdals klonarkiv bevaras idag:
Äpple: 42 sorter
Päron: 14 sorter
Plommon: 13 sorter
Körsbär: 3 sorter

Kommer att bevaras på Fredriksdal:
Rosor: ca 48-58 sorter
Perenner: ca 43 sorter
Blomsterlökar och knölar: ca 32 sorter
Köksväxter: ca 17 sorter
Krukväxter: ca 2-3 sorter

Vill du läsa mer om Nationella genbanken och om POM:s arbete finner du det under: www.slu.se/pom

Kontakt
Maria Nyman-Nilsson, landskapsarkitekt och pomolog, 0702-10 45 31 eller maria.nyman-nilsson@helsingborg.se

Presskontakt
Dennis Nilsson, pressansvarig kulturförvaltningen Helsingborgs stad. 0732-31 50 78 eller dennis.nilsson@helsingborg.se