Stadsdelen Oceanhamnen utvecklas med hjälp av helsingborgarnas minnen

Många helsingborgare har jobbat i Oceanhamnen, området där Helsingborgs nya centrala stadsdel håller på att byggas. Vilka var dessa människor som jobbade i hamnenoch vilka minnen har de av området? Om vi samlar in helsingborgarnas minnen, hur kan de användas i den fortsatta planeringen och påverka bilden av området?

Det gamla hamnområdet Oceanhamnen är platsen för Helsingborgs nya stadsdel. Ett hamnmagasin, en hamnkran och konturerna efter en torrdocka. En gammal terminal och några linjer i marken som visar var köerna till färjorna gick. Vid första anblicken tycks det nästan som om historien gått förlorad. Samtidigt finns det många helsingborgare som har betydelsefulla minnen från området Minnen som kan berätta mer om området och kanske leda till innovativ stadsutveckling.

Under 2018 pågick ett samarbete mellan Helsingborgs stad och Institutionen för Service Management och tjänstevetenskap på Lunds universitet, Campus Helsingborg för att samla in helsingborgarnas minnen från Oceanhamnen. Målet var att testa om minnena kan bidra till att utveckla Oceanhamnen men även ta ta fram ett förslag till verktyg eller modell för hur människors minnen kan bli vägledande i platsutvecklingsprocesser.

- 2018 har varit ett mötenas år när vi har fått träffa trevliga och färgstarka helsingborgare som har berättat om sina minnen. Ljuset från Lund, Mannekängen, Kaj Raggare, och Tjocke Gullberg var några av de färgstarka hamnarbetare som spelat huvudroller i de berättelser som helsingborgare delat med sig av. Birgit och Maggan som drev Ingas café i Oceanhamnen och många fler. Minnena har vi samlat ihop och publicerat för helsingborgare och andra intresserade, säger Jessica Engvall, enhetschef för samhällskommunikation i Helsingborgs stad.

Hon har drivit projektet tillsammans med Elisabeth Högdahl, platsforskare på Lunds universitet, Campus Helsingborg. Efter insamlingen av minnen, som pågick under ett års tid togs ett förslag till modell för hur människors minnen kan omvandlas till innovativ stadsutveckling.

- Omvandlingar av platser är ofta besvärliga eftersom människor inte länger känner igen sig själva på platserna. Ofta utvecklas också platser utifrån ganska stereotypa föreställningar om hur framtidens platser ser ut. Dessa blir ofta lik andra nya platser och historien glöms bort. Om vi människor lever våra liv på platser, är de viktiga för oss. Genom denna metod kan vi ta tillvara människors behov av historisk förankring och igenkänning i nya platser, och framför allt också hitta det som är unikt med platsen, säger Elisabeth Högdahl.

Tanken med projektet är att testa en ny metod och inspirera till de förändringar som nu sker i Helsingborg. Oceanhamnen är ett viktigt exempel, men metoden har också testats i andra dialoger.

- Varje plats har sin unika historia. Genom att prata med helsingborgarna och samla in deras berättelser vill vi testa hur kommunen kan använda detta när vi utvecklar nya platser. Det är ett arbetssätt som involverar både invånare och tjänstemän i planeringen. Helsingborgarna är stolta över sin stad och genom sin kunskap om staden kan de bidra i utvecklingen, säger Jessica Engvall.

-Både insamlingen och metoden redovisas i en rapport. Den ska både kunna fungera som underlag för hur Helsingborg kan arbeta med dessa frågor och en diskussion kring hur platser bör utvecklas, säger Elisabeth Högdahl.

För mer information kontakta:

Jessica Engvall, Helsingborgs stad, telefon 0732-31 11 08

Elisabeth Högdahl, Lunds Universitet, Campus Helsingborg, telefon 0705-515226

Vill du ta del av det insamlade materialet och rapporten så finns det här https://hplus.helsingborg.se/etapper/oceanhamnen/minnen-fran-oceanhamnen/