Nedgrävt kol kan förlänga fotbollssäsongen

Kan döda, brända växter göra att det går att spela fotboll på gräs när det är kallt? Just nu testar Helsingborgs stad att gräva ner biokol i gräset på Harlyckans idrottsplats för att göra gräset tåligare.

– Det är spännande. Vi kanske inte kan bygga fler konstgräsplaner, säger anläggningschef Anders Hammarlund.

Klimatet och väderleken i Sverige har traditionellt begränsat fotbollsspelande på gräs till perioden mellan april och oktober. Resten av året spelades fotboll på grusplan, inomhus eller inte alls. Så i början av 2000-talet kom konstgräset till fotbollssverige. Under ett antal år byggde Helsingborgs stad konstgräsplan efter konstgräsplan och i dag finns det totalt 17 konstgräsplaner i kommunens ägo. Utöver att det går att spela året om, blir kostnaden för att sköta planen mindre jämfört med en gräsplan. Det tycktes vara idel fördelar med konstgräset. Sedan kom larmet om mikroplasternas skadliga påverkan på miljön. Naturvårdsverket menar att spridning av granulat från konstgräsplaner är en källa till utsläpp av mikroplast i Sverige.

– Vi kanske inte kan bygga fler konstgräsplaner. Vi behöver tänka nytt. Och att backa tillbaka till grusplaner nu tror jag inte att fotbollsspelarna är så intresserade av, säger Anders Hammarlund som ansvarar för idrottsanläggningarna i Helsingborgs stad.

I dagsläget används stadens gräsplaner från april till oktober månad, övrig tid på året är de för ömtåliga.

– Om vuxna spelar på en gräsplan i november månad och det blir gropar i planen så skapas skador som kanske inte hinner växa samman förrän till midsommar nästa år, säger Anders Hammarlund.

Genom att gräva ner biokol i planerna hoppas Helsingborgs stad få ett mer tåligt gräs, som klarar fler timmar fotboll och förlänger den tiden på året då det går att spela på gräs. Biokol tillverkas genom att växtrester från jordbruket hettas upp i en syrefri miljö. Kvar blir ett svart kol.

– Biokol ska ge ett gräs med ett bättre rotsystem. Det har liknande förmåga som konstgräset att armera gräset, vilket ger ett tåligare gräs som kräver mindre skötsel. Jag tror dock inte att biokol kommer att kunna ersätta konstgräs helt. Springer man på fruset gräs i januari och februari så dör gräset. Men kanske kan vi förlänga säsongen några månader, säger Anders Hammarlund.

Hösten 2019 grävde Helsingborgs stad på prov ner biokol i en av fotbollsplanerna på Harlyckans idrottsplats. Det preliminära resultatet är positivt.

– Vi ser att gräset har längre rötter och ett betydligt bättre rotsystem. Därför tror vi att gräset kommer att hålla bättre, säger Anders Mårtensson, arenachef på entreprenören 2 Fotbollsarenor AB som driver bland annat Harlyckans idrottsplats.

Faller testet väl ut skulle staden kunna använda sig av biokol även när den anlägger nya gräsytor.

Detta är biokol

Biokol tas fram genom att värma upp organiskt material, exempelvis ved, matavfall eller växtrester från lantbruket, under syrefria förhållanden. En växt binder under sin livstid koldioxid. Koldioxiden finns kvar i biokol och deponeras i jorden. Detta gör att användningen av biokol blir klimatpositiv, mer koldioxid försvinner ned i jorden än vad som släpps ut i atmosfären. Dessutom sugs näringen upp av biokolet, så man slipper att näringsämnen läcker ut till omgivningen.

Utställning om innovationer

Lär dig mer om stadens innovativa satsningar inom ramen för H22 på utställningen ”En glimt av resan” på Dunkers kulturhus som pågår till och med den 22 oktober. 

För mer information

Isak Renstig: 073-318 20 73