Annika Anderberg Boman får Helsingborgsmedaljen

2016 gick trädgårdsdesignern Annika Anderberg Boman i pension efter 40 år i stadens tjänst. På stadsbyggnadsförvaltningen lämnade hon efter sig många tjocka pärmar med instruktioner om hur stadens olika planteringar ska se ut. 

– Jag tror att varje plats har sin egen själ och den måste man respektera, säger hon.

När Annika Anderberg Boman visade planteringarna på Sankt Jörgens plats 2016 kom en äldre dam fram och gratulerade henne till ännu en lyckad säsong. Annika svarade som hon brukar, att hon bara var en av många som såg till att Helsingborg blomstrar.
– Jag är ju en kugge i maskineriet, tänk på entreprenörerna som sliter med planteringen i alla väder, säger hon.

Annika Anderberg Boman var länge den som såg till att blommorna i rabatter och planteringar passar ihop. Att rätt blommor stod på rätt plats och planterades i rätt tid för att hålla sig vackra så länge som möjligt.

– Min grundregel är att mörka platser behöver ljusa blommor och tvärtom. Sen får man tänka på att blommorna ska passa platsens stämning. På Mäster Palms plats till exempel, där har jag kört med rött i alla år för Mäster Palm var ju sosse. Det är ingen som reagerat på det så jag antar att det passar bra, säger hon.

Det var 1976 som Annika Anderberg Boman började på dåvarande Parkförvaltningen. Innan dess hade hon sommarjobbat på Cedergrens plantskola på Råå och fattat tycke för trädgårdsmästaryrket.

– Lars Cedergren var en verklig trädgårdsentusiast som inspirerade mig mycket. Så jag sökte till trädgårdsmästarutbildningen för att prova om det var något för mig. Och det var det. Att stoppa händerna i jorden är minsann inte så illa.

Hur var det att jobba som trädgårdsingenjör på 70-talet?

– På den tiden jobbade vi mycket med naturlika planteringar. Det var inte så mycket blommor utan vi sökte inspiration i till exempel stengårdsgärdenas växter. Det är faktiskt något som börjar komma tillbaka nu.

Under 90-talet jobbade Annika Anderberg Boman förutom inne i Helsingborg mycket med planteringar, utställningar och rekonstruktioner på Sofiero. Hon var bland annat med om att återskapa delar av trädgården till hur den såg ut i början av 1900-talet.

– Då fick jag forska i gamla kungliga arkivet på Bernadottebiblioteket i Stockholm för att hitta hur det hade sett ut från början. Det var ju kronprinsessan Margareta som tillsammans med Gustav VI Adolf hade gestaltat och låtit anlägga stora delar av slottsträdgården och genom mitt arbete var det som att jag fick lära känna personen Margareta. Hon skrev om hur roligt det är med trädgårdsprojekt: ”glädjen att få vara med om ett projekt från början till färdig plantering, det unnar jag många att få uppleva”. Så brukar jag också tänka.

Vad har varit det bästa med att jobba för staden?

– Att jag har kunnat påverka hur staden ser ut. Att få sprida glädje och få uppskattning. Att man får höra att det är fint. Jag minns faktiskt inte en enda tråkig dag på jobbet.

På vårkanten ställs 100 kärl med vårblommor ut på stan. De drivs utomhus fram till nyår och sedan i växthus till den 12 mars då de ställs ut till allmän beskådan. Den 1 april tillkommer 18 fat på Sundstorget och sedan ytterligare 155 fat under mitten av april. Veckan innan midsommar kommer sommarblommorna, totalt 355 fat över hela staden och även ute i bostadsområdena. Under hösten och vintern drar man ner till knappt 50 fat i varje flor. I oktober månad planteras totalt cirka 1220 kvadratmeter rabatter med till exempel blomsterlök och förgätmigej. På våren fyller man på med penséer, tusenskönor och gyllenlack.

– Jag tror att vi lyckats sätta Helsingborg på kartan som en vacker blomsterstad i Sverige, vi har många studiebesök varje år som kommer för att titta på våra blommor, säger Annika Anderberg Boman.

Hon värnar om stadens kulturparker, till exempel Ramlösa Brunnspark, Slottshagen och Margararetaplatsen och menar att de har stor betydelse för både invånare och besökare i Helsingborg.

– Jag tror att vi påverkas positivt av att se till exempel ett träd utanför fönstret som vi kan följa genom årstidernas skiftningar. Den gröna miljön i staden är viktigt för vårt välbefinnande, säger Annika Anderberg Boman.

När Annika Anderberg Boman slutade tog Pamela Sjöstrand och Anna Karlberg över hennes arbetsuppgifter. Till sin hjälp fick de Annikas travar med pärmar, hennes ”receptsamlingar” som hon kallar dem. Och nu har Annika Anderberg Boman mer tid till sina egna projekt. Bland annat har hon startat eget företag. 

– Också ska jag rensa ogräs hemma i trädgården. Det är ju lukelycka.

Lukelycka?

– Ja, man blir väldigt glad och nöjd av att rensa ogräs. Och så ska jag förstås njuta av livets gåvor, säger Annika Anderberg Boman.