Hon gräver i Helsingborgs döda historia

Sandra Fritz är mastersstudent i historisk osteologi vid Lunds universitet. I sitt examensarbete har hon varit på Helsingborgs museer och undersökt skelett från S:t Nicolai kyrkogård i Helsingborg. Syftet med undersökning är att ta reda på hur demografin i Helsingborg såg ut under högmedeltiden. I sitt arbete har hon använt en ny metod för att se vad skeletten berättar.

Under tidig vår 2021 har Kulturmagasinet/Helsingborgs museer haft nöjet att ha Sandra Fritz, masterstudent i Historisk Osteologi vid Lunds Universitet, på plats. Till sin examensuppsats har hon undersökt skelett från S:t Nicolai kyrkogård i Helsingborg. S:t Nicolai kyrkogård tillhörde Nicolaikonventet som Dominikanorden grundade 1269 och som användes fram till 1556, då det revs till följd av den danska reformationen.

Senast konventet och dess kyrkogård undersöktes arkeologiskt var på 1950-talet. Ett arbete som då leddes av före detta museichefen, då amanuensen Lars-Göran Kindström. Skelettmaterialet har sedan dess legat orört på museer runt om i Skåne men hittade tillbaka till Helsingborgs museer för 17 år sedan. Och nu har materialet alltså blivit föremål för en ny undersökningsmetod.

Transitionsanalys
Sandras huvudsyfte med undersökningen har varit att ta reda på hur Helsingborgs demografi såg under högmedeltiden. Till sin hjälp har hon använt en ny åldersbedömningsmetod, som heter TransitionsAnalys, för att ta reda på hur gamla människorna var när de dog. I samband med undersökningen har hon även tittat på hur könsfördelning såg ut och hur den generella hälsan var.
Den nya åldersbedömningsmetoden som användes visade lovande resultat då den kunde bedöma betydligt högre åldrar än traditionella åldersmetoder. Jämförelser av metodernas träffsäkerhet visar också att TransitionsAnalys är mer pålitlig när det gäller att bedöma åldrar på vuxna individer, än andra liknande metoder.

Resultatet
Sandra har studerat material från tidsperioden tidig- och högmedeltid och undersökt de 75 individer som med hjälp av armarnas positionering kunde dateras till perioden.
Resultaten visar att S:t Nicolai inte var någon vanlig sockenkyrka. Av alla undersökta individer var 71% män, 17% kvinnor och 11% barn. Hos en individ kunde inte kön bestämmas. Barnen var alla mellan åldrarna 7-14 år, något som är högst avvikande då medeltida kyrkogårdar i regel innehåller en hög andel spädbarn och små barn som inte överlevt den infektionskänsliga första perioden i livet. Åldersbedömningen visade att medellivslängden var 49,3 år, barnen inkluderat. Männen hade i regel längre medellivslängd än kvinnorna, med 54,6 år kontra 50,3 år. Flera av individerna hade uppnått hög ålder, några var över 70 år och en bedömdes till 82.2 år.

Välbärgade, högt ansedda och nedstuckna
I den senaste boken i serien Kring Kärnan (nummer 41) framgår att begravningsplatserna på S.t Nicolai under denna tid var till salu för befolkningen vilket skilde sig från övriga begravningsplatser på landborgen under samma tid. Det innebar sannolikt att de mer välbärgade och högre ansedda som avled under medeltiden är begravda på S:t Nicolai kyrkogård. Sandras undersökning visade också flertalet skador på skeletten som tydde på vapenvåld med såväl vassa som trubbiga föremål. Samtliga skador var läkta vilket ger antagandet att de begravda individerna kan ha varit soldater med högt anseende och med goda förutsättningar för att omfattande skador ska kunna ha läkt. Att kyrkogården kan ha varit sista viloplats åt överklassen kan även förklara den skeva könsfördelningen, där kvinnor är mindre representerade tack vare religiösa och sociala normer under denna tid.

Sandra Fritz säger såhär efter att ha färdigställt sitt examensarbete:

- Jag tror att det kommer följa ytterligare publikationer om de medeltida Helsingborgarna från S:t Nicolai kyrkogård. Faktum är att jag redan börjat fila på ett manus för det eftersom mina undersökningar visade på mycket spännande avslöjanden om individernas sjukdomar och hälsa, vilket inte var relevant för just denna undersökning, men som definitivt kommer att kunna vara föremål för vidare studier.

Mer information om Nikolaikonventet i Helsingborgs stadslexikon

Kontaktuppgifter

Sandra Fritz. 0768442339 eller sandra.fritz@outlook.com

Christina Gräbe, konservator Kulturmagasinet/Helsingborgs museer.
0732-31 13 43 eller christina.grabe@helsingborg.se