Invånarnas unika berättelser bidrar till utveckling av platser

Det gamla hamnområdet Oceanhamnen är platsen för Helsingborgs nya stadsdel. Ett hamnmagasin, en hamnkran och några linjer i marken som visar var köerna till färjorna gick. Vid första anblicken tycks det nästan som om historien gått förlorad. Samtidigt finns det många helsingborgare som har betydelsefulla minnen från området. Och som bidragit med ny kunskap och ökad förståelse för hur området har använts och haft för betydelse för staden och invånarna.

Under 2018 pågick ett samarbete mellan Helsingborgs stad och Lunds universitet, Campus Helsingborg (Institutionen för Service Management och tjänstevetenskap), för att samla in invånarnas minnen från det gamla hamnområdet. Målet var att testa om minnena kan bidra i utvecklingen av den nya stadsdelen Oceanhamnen. Och även ta fram ett förslag till stadsutvecklare om hur dessa minnen kan användas och inspirera i platsutvecklingsprocesser.

- Många kommuner har höga ambitioner om hur platser ska utvecklas, däribland Helsingborg där vi testar nya arbetssätt och metoder som bidrar till stadens utveckling. Istället för att referera till platsens historia genom t ex byggnader, har vårt fokus varit invånarnas glömda berättelser. Minnen som ger ny kunskap om området och som kan inspirera i utvecklingen av Oceanhamnen. Eftersom invånarna är experter på sin stad tog vi hjälp av dem, säger Jessica Engvall, enhetschef för samhällskommunikation i Helsingborgs stad.

Tillsammans med Elisabeth Högdahl, platsforskare på Lunds universitet, Campus Helsingborg har hon drivit projektet med att samla in minnen som gett underlag till ett förslag till hur Helsingborgs stad och även andra kommuner kan ta hjälp av sina invånares berättelser i platsutvecklingsprocesser.

- Omvandlingar av städer är ofta besvärliga eftersom invånarna inte längre känner igen sig. Ofta utvecklas platser utifrån ganska stereotypa föreställningar om hur de ser ut i framtiden. Dessa blir ofta lik andra nya platser och historien glöms bort. Om vi människor lever våra liv på platser, är de viktiga för oss. Genom denna metod kan vi ta vara på invånarnas behov av historisk förankring som skapar igenkänning när vi utvecklar nya platser. Med en sådan metod kan vi hitta det unika med platsen, säger Elisabeth Högdahl.

Händelser, platser, fartyg och framför allt människor har lyfts fram när helsingborgarna har delat sina minnen från Oceanhamnen. Hamnarbetarna hade ofta fyndiga smeknamn och några av dessa som nämnts i berättelserna är Mannekängen, Ljuset från Lund, Kaj Raggare, Måsen, Potatisen och Tjocke Gullberg.

- En av historierna som sticker ut är om kranförare Tjocke Gullberg, även kallad Gullet. När han jobbade som kranförare sågs han ofta sitta och tugga på sin falukorv uppe i kranen. Det lustiga i historien är att just Gullbergs hamnkran står kvar i hamnen. Och den ska bevaras, säger Jessica.

Alla minnen finns samlade på en hemsida tillsammans med den redovisande rapporten.

- Både insamlingen och metoden redovisas i en rapport. Den ska både kunna fungera som underlag för hur man i Helsingborg kan arbeta med dessa frågor och en diskussion kring hur platser bör utvecklas. Vi vill gärna föra den här diskussionen med fler kommuner, säger Elisabeth Högdahl.

För mer information kontakta:
Jessica Engvall, Helsingborgs stad, telefon 0732-31 11 08 eller Jessica.engvall@helsingborg.se

Elisabeth Högdahl, Lunds Universitet, Campus Helsingborg, telefon 0705-51 52 26 eller elisabeth.hogdahl@ism.lu.se

Vill du ta del av rapporten och det insamlade materialet så finns det här: https://hplus.helsingborg.se/etapper/oceanhamnen/minnen-fran-oceanhamnen/

Oceanhamnen är en av de fyra stadsdelarna i det visionära stadsutvecklingsprojektet H+. Fram till år 2035 ska södra centrala Helsingborg utvecklas och byggas ihop med den centrala staden. De andra stadsdelarna är Universitetsområdet, Husarområdet och Gåsebäck.