Efter tio år som hemlös hjälper han socialtjänsten

Bo Pettersson levde ett hårt liv som hemlös och missbrukare. Nu hjälper han socialförvaltningen att bli bättre.

Våren 2009 var Bo Pettersson, eller Bosse som han kallas, på avgiftning. En kompis smugglade in en starköl, men efter 25 års missbruk hade Bosse bestämt sig för att lägga av.

- Jag fick smuggla ut burken för att kunna hälla ut den i rabatten. Att göra det gav mig en enorm styrka. Det kan inte bli mer frivilligt än så.

Ett ovanligt öde för en insmugglad ölburk på avgiftningen och en livsavgörande handling för Bosse, som lämnade tio år av missbruk och hemlöshet bakom sig.

- Det var mitt eget beslut och inte något jag blivit anmodad. Personligen tror jag att jag hade krånglat om jag tvingats in i en behandling.

Han menar att det finns en grupp missbrukande människor som inte kan låsas in, utan som själva måste hitta en drivkraft att sluta.

- Denna grupp behöver vi tillmötesgå på ett annat sätt och det glömmer vi ofta bort, säger Bosse.

Han hittade sin drivkraft genom att prata mycket med folk. Han fick en bild av hur ett ”vanligt” liv skulle kunna te sig.

- Jag vaknade till och ifrågasatte vad jag höll på mig egentligen.

Irene Madsen, som tidigare varit hemlös, kommer till Rias kafé flera gånger i veckan. ”Det handlar om den sociala biten”, säger hon.

Drogerna blev en verklighetsflykt

I tonåren hade Bosse testat hasch och mellanöl. Det blev till ett missbruk, som accelererade.

- Jag använde drogerna som ett medel för att koppla av och fly verkligheten.

Bosse Pettersson hade ett fungerande liv i övrigt. Han läste på högskola och fick ett bra jobb. Sedan drabbades han av sjukdom.

- Jag hade opererats för cancer och trodde inte jag skulle överleva. Jag tog beslutet att bli hemlös och missbrukare på heltid.

Han var beroende av heroin i två år och amfetamin under många år.

- Jag provade det mesta, säger Bosse.

Han bröt sig in i byggnader för att få tak över huvudet på natten. Fanns där saker han behövde stal han dem.

– Är man inte kriminell blir man kriminell. Det är ett hårt liv att vara hemlös, säger Bosse.

Ria Hela människans kafé har öppet vardagar mellan klockan 7 och 15. De har i snitt 30-40 besökare per dag. Här får Bo Nilsson hjälp av socialförvaltningens boendehandläggare.

Staden tar hjälp av brukare

Bosse Pettersson tycker att det finns alldeles för många hemlösa i vårt land, men att Helsingborgs stad bör fortsätta "det goda arbete som påbörjats". Personer med erfarenhet av socialförvaltningen hjälper nu organisationen att bli bättre. Ett exempel är att Bosse och andra som varit brukare nu är mentorer till nyanställda socialsekreterare.

- Vi ger dem tips på hur de kan förhålla sig, vilket gör det lättare att komma in i jobbet.

En gång i månaden hålls en så kallad innovationskväll, där aktiva missbrukare, tidigare brukare och anställda från socialförvaltningen träffas. Brukarna får tillfälle att komma med förbättringsförslag. Idéerna tas vidare av socialförvaltningen, som i vissa fall startar en arbetsgrupp.

Tidigare hade Ria även en mer centralt belägen mötesplats. Idag samlas hemlösa på torgen i centrum. ”Vi har en grupp människor som inte orkar ta sig ned hit. Därför söker vi febrilt efter en ny lokal i centrum”, säger Bosse.

Ett aktuellt exempel är att förvaltningen nu arbetar för att minska det digitala utanförskapet. Personer med anknytning till brukarorganisationerna eller med egen erfarenhet av socialtjänsten utbildas och blir sedan handledare åt andra brukare.

- Förr blev vi brukare inte hörda, folk tog oss inte på allvar. Nu involveras vi på riktigt. Jag tror att arbetet kan leda till en förbättring för de hemlösas situation i Helsingborg, säger Bosse Pettersson.

Här kan du läsa fler personporträtt från stadens forsknings- och utvecklingsprojekt Bostad först.

Här kan du läsa mer om arbetet med att inkludera brukare.

Håkan Hallgren, tidigare brukare, arbetar nu som instruktör i projektet Digitalt utanförskap på socialförvaltningen.